På bilskroten dränerar man först bilar och andra fordon från miljöfarliga vätskor och material för att sedan plocka isär dem i mindre delar. De begagnade delarna säljs därefter ofta vidare till privatpersoner.
Försäljningen av bilskrot kan antingen ske över disk eller via Internet. De delar som däremot inte går att sälja pressas ihop till platta paket eller mindre kuber som slutligen skickas vidare till en så kallad fragmentering där de mals ned till metallflis. En synonym för bilskrot är bildemontering. Sådana måste vara auktoriserade av länsstyrelsen i respektive län.
Idag finns det sammanlagt närmare 150 stycken bilskrotar i landet. De flesta av dessa följer EU:s direktiv och lagar som finns för att skrotningen eller bildemonteringen skall ske på ett korrekt, effektivt och miljövänligt sätt.
Vad händer då när bilen skrotas?
1. Först plockar man ut batterierna ur bilen
2. Därefter dränerar man bilen från vätskor som man samlar ihop i stora väl förslutna kärl som man skickar iväg till miljöbehandling. Det kan till exempel handla om bränsle, spolarvätska, glykol, växellådsolja och motorolja.
3. Sedan tar man ut allt glasmaterial ur bilen som skickas till återanvändningen.
4. Man monterar därefter av hjulen som man separerar från fälgar och de däck som innehåller HA-oljor.
5. Sedan tar man hand om alla tungmetaller som skickas iväg till miljöbehandling.
6. Därefter pressar man samman bilens kaross för att den skall bli enklare att transportera iväg.
7. Avslutningsvis fragmenterar man karossen, det vill säga slår sönder den i olika delar med utgångspunkt i vilken typ av metall det handlar om. De olika metallerna skickas därefter iväg till återanvändning.
Vad bör man känna till om bilskrotar och bilskrotning?
Det har tidigare funnits en bilskrotningspremie som var en summa pengar man fick utbetalt då man beslutat sig för att skrota sin bil. Senast det fanns en skrotningspremie låg premien på 5000 kronor. I Sverige, till skillnad från i många andra länder har den dock avskaffats. Det skedde den 1 juni 2007. En sådan premie har däremot på senare år efterfrågats för att få fart på ekonomin och minska koldioxidutsläppen.
Det finns en bilskrotningsförordning som reglerar till exempel försäljning av bilskrot, bildemontering och bilskrotning. En bilskrot måste också vara auktoriserad enligt bilskrotningsförordningen som de ansöker om hos länsstyrelsen. I bilskrotsförordningen finns också kraven på bilskroten beskrivna. Det handlar bland annat om krav på tömning, lagring och demontering. I bilskrotningsförordningen står också att endast auktoriserade skrotare får bedriva yrkesmässig skrotning samt att brott mot bilskrotningsförordningen är straffbart enligt svensk lag.
Idag finns det något som kallas för bilskrotningsfonden. Efter det att de nya reglerna började gälla den 1 juni 2007 har ansvaret på landets bilproducenter ökat. Den fond med pengar som idag är avsatt för att täcka kostnaden för bilskrotning i landet kallas för bilskrotningsfonden. Fondens storlek låg i början av 2007 på 120 miljoner kronor. För den som vill skrota sin bil, om den uppfyller kraven, utbetalas en ersättning på 4000 kronor ut, så länge fondens pengar räcker till.
Vad krävs för att få skrotningsersättning?
1. Fordonet skall vara av årsmodell 1988 eller tidigare.
2. Fordonet som skall skrotas måste vara en personbil, lätt buss eller lastbil.
3. Fordonet måste ha varit i trafik senast den 31 augusti 2006.